FDSL


   info@fdsl.tl
  (+670) 76505050

Istoria Konaba Sistema Operasaun Android Husi Tempo Ba Tempo

Ikus-ikus ne’e Android sai nudar sistema operasaun ne’ebe ho popularidade diak tebes iha mundu. Hanesan mos iha Timor-Leste, utilizador gadget barak mak hatene ona konaba sistema operasaun ida ne’e. Android hadau ona atensaun parsialmente bo’ot komunidade mundial. Kompania gadget no telemovel kompete para kria dispotivu ho sistema operasaun Android. Kuaze kada loron ita hare gadget-gadget foun sirkula iha merkadu. Maibe se’e mak hatene istoria konaba sistema operasaun Android ne’e? Iha artiklu ne’e, Autores sei rezumu istoria badak konaba Android no transformasaun Android husi tempo ba tempo.
 
Android nudar sistema operasaun bazeadu Linux bodik ba selular hanesan telefone matenek (Smartphone) no komputador tableta. Android dahuluk dezenvolvidu iha tinan 2003 husi kompania Android Inc. Hari’i iha Palo Alto, California, Americano fulan Outobru 2003 husi Andy RubinRich MinerNick Sears, no Chris White.

Fundador Android Inc.
 
Desde tempo ne’eba Google komesa interesadu hakarak dezenvole negosiu iha merkadu Smartphone. Tinan 2005 Google ofisialmente sosa kompania Android Inc. Depois ho objektivu hakarak dezenvolve Android, finalmente Google hari’i Open Handset Alliance (OHA), konsorsiu husi 34 liu kompania hardware, software, no telekomunikasaun, inklui mos IntelHTCMotorolaSamsungQualcommNvidia no T-Mobile.
 
Lista Konsorsiu Open Handset Alliance (OHA)
 
 
Fila-fali ba kotuk, bodik ba utilizador Android, barak mak sei iha pergunta oinsa Android bele la’o nudar aplikasaun ou sistema operasaun. Klaru aplikasun mak konstruidu bele hala’o perfeitamente kuandu kumpri ona aspeitu ne’ebe determinadu ona husi dezenvolvedor. Android disponivel fungsaun arsitektura ho elementus ne’ebe interligadu.

Tuir mai, esplikasaun badak konaba layer mak sai hanesan arsitektura sistema android:

Arsitektura Sistema Android

 

  • Applications : Android sei kombina aplikasaun core inklui email client, programa mensajem, kalendariu, mapa, browser, kontaktu, no seluk-seluktan.
  • Application Framework : Fornese  plataforma dezenvolvimentu ne’ebe nakloke, dezenvolvedor Android oferese abilidade bodik ba hari’i aplikasaun mak riku ho funsionalidades ne’ebe inovativu tebes.
  • Libraries : Anroid inklui ona pakote livraria C/C++ ne’ebe utilizadu husi varius komponente sistema Android.
  • Android Runtime : Android inklui pakote ida library core ne’ebe fornese parsialmente bo’ot fungsaun husi lingua programasaun Java.
  • Linux Kernel : Android depende ba kernel Linux versaun 2.6 ne’ebe oferese sistema atendementu prinsipal hanesan seguransa, jestaun memori, jestaun prosesu, network stack, no modelu kontrolador. Kernel mos nudar revestimentu abstrasaun entre hardware no software tomak.

Agora dadaun iha tipu rua distribuidor sistema operasaun Android iha mundu. Dahuluk ne’ebe hetan suporta tomak husi Google ou Google Mail Services (GMS) no daruak ne’ebe livre distribui sem hetan suporta direitamente husi Google ou famozu liu ho naran Open Handset Distribution (OHD). Sistema operasaun Android nakloke ba dezenvolvedor tomak para bele dezenvolve software ne’e ho Android SDK (Software Development Kit), ne’ebe iha SDK fornese ona Tool no API bodik ba hahu dezenvolve aplikasaun iha plataforma Android utiliza lingua programasaun Java.

Iha termos ne’e oportunidade nakloke ba komunidade open source para involve iha dezenvolvimentu sistema operasaun Android. Depois komesa mosu varius komunidade ne’ebe dezenvolve no distribui sistema Android bazeadu ba firmware ho adaptasaun no funsionalidades adisional, hanesan FLAC lossless audio no abilidade bodik ba salva aplikasaun ne’ebe download ba microSD card no seluk-seluktan. Sira sempre atualizasaun pakote-pakote firmware no kombina elementu-elementus Android ne’ebe seidauk ofisialmente lansa ba iha firmware ne’ebe sira dezenvolve.

Iha fulan Setembru 2007 Google hahu submete direitu patente aplikasaun telefone selular. Depois iha tinan 2008, kompania HTC ofisialmente lansa dispotivu selular Android dahuluk ho denominasaun HTC dream. Dispotivu ne’e utiliza sistema operasaun versaun dahuluk Android 1.0.

 
Smartphone HTC Dream
Ho prezensa smartphone HTC Dream reforsa kompania-kompania hardware seluk mos tuir utiliza sistema operasaun Android.

Atualmente sistema operasaun Android sai opsaun mak rentavel tebes bodik ba vendedores smarphone tamba disponivel kustu lisensa ne’ebe baratu liu no open source, klaru mos Android bele suporta funsionalidades husi Google.

Tuir mai revizaun badak konaba versaun-versaun husi sistema operasaun Android. Pontu-pontu importante deit maka Autores hakerek iha revizaun ne’e, no karik informasaun balun la disponivel, Autores sujere para vizita ba link sitiu referensia ne’ebe iha artiklu ne’e.

Disponivel kategoria rua husi sistema operasaun Android, dahuluk Pre-Commercial Release no daruak Commercial Release Version. Maioria ema seidauk hatene konaba ketegoria ne’e. Alende ne’e mos, barak utilizador somente hatene uituan deit versaun Android ne’ebe eziste.

Sistema operasaun Android mos sempre fornese supreza naran ne’ebe uniku tebes iha kada lansamentu versaun foun. Hahu husi versaun Android 1.5 ba leten, naran-naran kodigu versaun Android utiliza naran husi sobremeza ne’ebe reguladu alfabetikamente.

Pre-Commercial Release (2007-2008)

 
  • Android 1.0 Alpha
    Versaun dahuluk sistema operasaun Android. Lansa iha fulan Novembru 2007 husi Google no OHA. Versaun Alpha ne’e sei utiliza tela 320×480 HVGA no dahuluk testadu husi vendedor HTC.
  • Android 1.0 Beta
    Android 1.0 Beta, lansa iha 5 Novembru 2007, no versaun SDK (Software Developer Kit) beta lansa iha 12 Novembru 2007. Portantu data 5 Novembru sai nudar loron “aniversariu” sistema operasaun Android.

  • Android 1.0
    Android versaun 1.0 nudar versaun software Android komersial dahuluk, lansa 23 Setembru 2008. No dispotivu selular dahuluk mak utiliza no introdus Android 1.0 mak telemovel HTC Dream (G1).
  • Android 1.1
  • Iha loron 9 Fevereiru 2009, lansamentu versaun Android 1.1, inisialmente suporta deit dispotivu HTC Dream. Versaun ne’e komesa rezolve problema (bug), mudansa API no aumenta varius funsionalidades foun komparadu ho versaun 1.0.

Commercial Release Version

  • Android 1.5 (Cupcake) 27 Abril 2009, dahuluk versaun Android ne’ebe ofisialmente lansa ho naran kodigu hahan sobremeza “Cupcake” no utiliza ona kernel Linux 2.6.27. Barak renovasaun aplika iha versaun ne’e, inklui funsionalidades hanesan bele grava no asisti video ho camera. Bele upload video ba Youtube no imagem ba Picasa direitamente husi telefone, suporta funsaun Bluetooth A2DP, automatikamente bele konektadu ba headset Bluetooth no seluk-seluktan.
  • Android 1.6 (Donut)
    Android versaun 1.6, naran kodigu “Donut“, lansa iha 15 setembru 2009. Mudansa barak aplika ba versaun ne’e hanesan renovasaun failansu reboot, integrasaun galeria, kamera, no gravador video ho funsaun asesu ne’ebe lais. Renovasaun funsaun teknologia CDMA/EVDO, 802.1x, VPN nomos atualizasaun suporta resolusaun tela WVGA.
  • Android 2.0 – 2.1 (Eclair)
    Mai ho naran kodigu “Eclair” Android 2.0 lansa iha data 26 Outobru 2009, bazeadu kernel Linux 2.6.29. Alterasun iha versaun ne’e maka, suporta Bluetooth 2.1, suporta email Microsoft Exchange, aumenta funsaun flash kamera, atualizasaun Google Maps 3.1.2 no optimizasaun velosisade aplikasaun. Alende ne’e, Android “Eclair” sei disponivel mos versaun seluk hanesan 2.0.1 no 2.1.

  • Android 2.2 – 2.2.3 (Froyo)
    20 Maiu 2010, lansa foun Android versaun 2.2 ho naran kodigu “Froyo” (sigla husi Frozen Yogurt). Funsionalidades ne’ebe aumenta iha versaun ne’e maka suporta ba Android Cloud to Device Messaging (C2DM), suporta ona Adobe Flash, disponivel opsaun para hamate asesu dadus iha rede selular, aumenta USB Tethering no Hotspot Wi-Fi, suporta instalasaun aplikasun ba memoria externa no seluktan.

  • Android 2.3 – 2.3.7 (Gingerbread)
    Bazeadu kernel Linux 2.6.35, Android 2.3 ho naran kodigu “Gingerbread” lansa 6 Desemberu 2010. Mai ho dezeinu User Interface (UI) ne’ebe lais no simples, Android 2.3 Gingerbread aumenta mos suporta ba resolusaun no dimensaun tela extra bo’ot (WXGA ba leten), suporta ona Session Initiation Protocol (SIP) bodik ba teknologia VOIP. Alende ne’e, Gingerbread apoiu ona multi kamera oin no kotuk, suporta formatu video WebM/VP8, no audio AAC.

  • Android 3.0 – 3.2 (Honeycomb)
    Dahuluk renovasaun Android ne’ebe enderesadu somente bodik ba komputador tableta maka Android versaun 3.0 ho kodigu “Honeycomb“, lansa iha data 22 Fevereiru 2011. Dispotivu dahuluk ne’ebe utiliza versaun ne’e maka tableta Motorola Xoom. Honeycomb Suporta ona prosesadores (processor) multi-core, abilidade para enkriptasaun dadus utilizador, apoiu aselerasaun hardware, suporta konversa video utiliza aplikasaun Google Talk, konektividade bodik ba asesoriu USB.

  • Android 4.0 – 4.0.4 (Ice Cream Sandwich)
    Android 4.0 “Ice Cream Sandwich“, bazeadu kernel Linux 3.0.1, lansa 19 Outobru 2011. Hanesan ho versaun sira seluk, Android versaun ne’e mos sei iha update husi versaun 4.0 ba 4.0.2, 4.0.3, no 4.0.4. Atualizasaun iha versaun ne’e inklui Wi-Fi Direct, fasil kriasaun folder ou diretoriu ho metodu drag-and-drop, disponivel aplikasaun padraun edita foto, suporta formatu imagem WebP, koreksaun bug no optimizasaun funsionalidades grafiku, koreksaun ortografia no seluk-seluktan.

    Android 4.1 – 4.3 (Jelly Bean)
    Iha konferensia Google I/O 27 Junhu 2012, Google ofisialmente anunsiu Android versaun 4.1 “Jelly Bean“. Bazeadu kernel Linux 3.0.31, Jelly Bean halo atualizasaun importante ne’ebe ho objetivu para hasa’e funsaun no optimalizasaun User Inteface (UI). Atualizasaun ne’e inklui triple buffering, ekstensaun tempo vsync, no aumenta frame rate ate 60 fps para bele kria UI ne’ebe kaber liu. Dahuluk dispotivu ne’ebe utiliza sistema operasaun Android 4.1 maka tableta Nexus 7. Alende optimalizasaun UI, versaun 4.1 mos disponivel funsionalidades seluk hanesan MiracastSELinux, Group Messaging, adisional gamepad no joystick Bluetooth ne’ebe suporta HID.

  • Android 4.4 (KitKat)
    3 Setembru 2013, Google anunsiu sistema operasaun Android 4.4, ho permisaun husi Nestlé no Hershey finalmente konsege utiliza naran “KitKat” nudar naran kodigu bodik ba versaun Android 4.4. lansamentu ne’e ho atualizasaun ba Interface status bar no navegasaun ne’ebe transparante iha tela oin, grava atividades tela mak integradu, sensor batching, step detector, counter API, funsaun WebViews bazeadu Chromium, no suporta Bluetooth Message Access Profile (MAP).

  • Android 5.0 – 5.1.1 (Lollipop)
    Lollipop” nudar naran kodigu husi versaun sistema operasaun Android 5.0 ofisialmente lansa 12 Novembru 2014. Google adisionadu tena funsaun foun ba sistema operasaun Android 5.0 Lollipop hanesan ART Runtime, Project Volta ne’ebe bele aumenta vitalidade bateria 30% duravel liu no UI Material. Lollipop ne’e mos suporta tena asitektura 64-bit ne’ebe permiti dispotivu bele utiliza memoria RAM liu husi 4GB. Disponivel mos funsionalidade seguransa ‘factory reset protection‘, ho funsaun ne’e bele proteja smartphone kuandu lakon, no wainhira reset tenki hatama id google no password.
  • Android 6.0 (Marshmallow)
    Android 6.0 “Marshmallow” dahuluk introduzidu fulan Maiu 2015 iha konferensia Google I/O, no ofisialmente lansa 5 Outobru 2015. Marshmallow introdus arsitektura permisaun foun, API foun, funsionalidade jestaun enerjia ho naran “Doze“, inklui ona aplikasaun Google Now ho nune’e bele fornese variedade informasaun liu husi instrusaun lian. Alende ne’e mos, Android 6.0 suporta ona karegamentu bateria ne’ebe lais, maibe funsaun ne’e presija konektor ho naran USB Type-C. Disponivel mos funsaun auto backup, ho ne’e permiti dispotivu bele salva dadus utilizador no konfigurasan husi aplikasaun ou game ba Google Drive.
Ilustrasaun Versaun & Naran Kodigu Android

Sistema operasaun Android agora dadauk utilizadu liu husi bilaun ida dispotivus, no relatoriu husi International Data Corporation (IDC) konaba “Smartphone OS Market Share” tinan 2015, 82% liu husi smartphone ne’ebe circula iha merkadu bazeadu sistema operasaun Android. Alende smartphone, dispotivu seluk kompostu husi:

  • Tablets
  • Wearables
  • TV / Media Suite Devices
  • Car related systems
  • Home security systems
  • Cameras
  • Refrigerators
  • Video Game Consoles
  • Mini PCs
Relatoriu Husi IDC – Smartphone OS Market Share 2015

To’o ne’e deit istoria no revizaun badak dezenvolvimentu sistema operasaun Android husi tempo ba tempo. Ekspektativa bo’ot husi Autores, espera artiklu ne’e bele fornese informasaun ne’ebe prestativu, nomos bele aumenta konhesimentu konaba teknologia sistema operasaun Android.

Obrigadu.

Fontes: